ett inlägg om ingenting

ibland slår det mig hur jävla fuckad männskligheten är. jag kan få en sådan panik och ångest när jag tänker på det. jag är fan livrädd för vissa människor. för deras åsikter och sakerna de säger. för vad dom står för.
allting hade varit så mycket enklare om alla bara hade tyckt och känt som jag gör. då hade världen varit en fin plats att leva på. det är konstigt hur jag alltid kan göra rätt och alla andra bara fel. kanske är jag världens mest självcentrerade person för att jag tycker så. grejen är den att jag bryr mig om människor men jag bryr mig mest om mig själv. och det är väll så det borde vara? att man älskar sig själv allra mest?
jag älskar människor som ger ifrån sig positiv energi, som är kloka och fina rakt igenom. som står för det dom tycker. att stå för det man tycker är det viktigaste som finns. men samtidigt ska man inte behöva hävda sig. dom personerna man inte behöver säga "såhär tycker jag!" till hela tiden för att dom ska förstå är dom allra bästa. det är dom personerna man känner sig trygg med, som man kan vara sig själv med. såna människor är inte alltid ens bästa vänner utan dom kan vara någon man knappt känner men ändå känner man sig lika bekväm med dom som man gör med sin bästis. man blir glad när man är i deras närhet. såna älskar jag.
egentligen skulle jag vilja säga att jag inte bryr mig om personer med konstiga, insnöade, förvrängda åsikter men det gör jag. jag hatar och är riktigt rädd för dom personerna. dom som aldrig kommer förstå allvaret i saker dom säger och gör.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback