11 november 2013 23:29
ENBART DEN HÄR VÄRLDEN KANSKE INTE RÄCKER TILL
jag minns allt.
jag minns jag satt i ditt knä och jag var 4 år. du vaggade mig i din famn och berättade en historia om en fågel. jag minns jag satt mitt emot dig i köksbordet och jag var 18 år. vi drack kaffe ur små porslinkoppar som var så lätta att min flög ur min hand över bordet och du skrattade. ditt skratt jag minns precis hur det lät. din hud jag minns precis hur din skrövliga hud kändes i min lilla hand. vi gick i skogarna och allt är fel när jag tänker på det. vi satt i solen och jag var 21 år. du tittade på mig och sa emma du påminner så mycket om maj. jag vet inte vad det var men när du såg på mig då. då var mitt hjärta så lätt. vi lekte med barkbåtarna, vi simmade i älven, vi matade djuren, vi gick i skogarna. allt känns fel när jag tänker på det det är för att du ej längre är där. allt är ur led när du ej längre är där. vad ska jag göra med örngottet vi gav dig. världens bästa morfar. vad ska jag göra med det. det finns ingen annan än du. när jag tänker på dig när jag sitter på tvärbanan, bussen och tåget, när jag gråter på en efterfest och inne på toaletten, när jag säger till killen jag gillar har du sett någon så snygg förr och visar foto på dig, när jag packar upp min väska och där längst ner ligger örngottet. när mitt kusinbarn frågar om du lever i himlen. då är jag 22 år men alla åldrar samtidigt. jag är 123456789101112131415161718192021.
för jag minns allt med dig.