kom, kom atombomb om vi nån gång, nånsin blir som dom


kiruna ger mig klaustrofobi. kan-inte-andas. det är så litet, så trångt, tankarna får inte plats. jag blir helt yr i huvudet. fan vad jag längtar till nästa höst, då åker jag till sydafrika och gör någonting vettigt av det här livet.


and remember kids:
the greatest pleasure in life is doing what people say you cannot do


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback