talk is cheap

Är det bara jag eller är överraskningar ganska jobbiga? Liksom, tänk så är det en dålig överraskning, tänk om man blir besviken och bara "vafan är det här"? Och så har någon annan planerat och funderat och trixat och fixat med den här himla överraskningen som blir värsta besvikelsen? Asjobbigt! Och då måste man låtsas - det värsta av allt - att man tycker om det. Jag bara klarar det inte! Att ljuga någon rakt upp i ansiktet och säja hur mycket man älskar det. Med detta sagt, igår berättade mamma att jag ska få en jättebra julklapp, kanske tillochmed den bästa någonsin (?) det är dock ingenting dyrt och ingenting jag önskat mig, men lite roligt sådär. Jag dör av ångest! Förra året faktiskt tjuvtittade jag på några paket för att jag inte klarade ångesten av att inte veta.
Ni vet när folk säjer "det du inte vet skadar dig inte"? Precis tvärtom!