dagens man
antar att alla som sett the notebook vet vad jag menar.
http://fuckyeahryangosling.tumblr.com/
jag:
när jag ser bild på honom/ser honom på tv/film/hör hans namn nämnas.
inga konstigheter.
pusshej.
BEAUTIFUL, FAT, WHORE.
om det kommer bli svårt att hitta en man som vill ställa upp på något liknande?
melvin.
tänk när man var sådär liten. allt var så oskyldigt. så rent. allt var så vackert. nä nu ska vi inte vara sånna. puss.
HJÄLP
kommer ihåg att vi åkte taxi till landströms sedan kommer jag inte ihåg något. kan någon vänligen berätta vad fan jag gjorde mellan 23.00 och 03.00?
men trevligt vare. iallafall det som hände före 23.00 och det som hände efter 03.00
mmhuummm
at forever alone forever ever.
nä nu har jag skrivit om samma inlägg typ 7 gånger. nu ger jag upp. låt mig bara tala om vilket budskap som varje omskrivning innehöll: hur mycket jag älskar mig själv.
xoxo.
*sprider kärlek*
orka att jag skrattade typ jättemycket när jag och camilla skrev listor över..............låt oss säga "tveksamma persontyper". jag har ju den övertygade tron om att alla som inte (tillviss del, HAHA skoja) tycker/känner/beter sig som mig är dumma i huvudet.
nåja. av alla dom "tveksamma persontyper" som det finns där ute så provocerar dom här mig mest just nu (kanske mest överlag):
- dom som säger "men han är/var ju sååååååååååååå charmig!" get over it bitch.
- pretentiösa typ 17-åringa secondhand kärringar. kommentarer överflödiga.
- dom som tycker det är skämmigt om man skrattar för högt. -"-
- dom som hatar rökare. you want me to hurt you?
- dom som idoliserar tyra banks. :o
- eric amarillo. var bara tvungen att få med honom någonstans.
mmhuummm
att våga.
just nu:
å nu ska jag kolla på ensam mamma söker <3
sthlm.
det var kul. och nu är jag helt plötsligt i kiruna. men åker tillbaka innan 21 november.
pusshej.
at forever alone forever
snattade precis en eller två......pickels från familjen jag bor hos.
that's how i roll.
pusshej.
just nu:
googlar tomas tranströmer. sorry to say it men jag har inte precis alla hans verk inpräntade i min hjärna. gabriele (kvinnan som jag hyr rum hos) vill att jag ska framföra en av tomas tranströmers verk på svenska. hon verkade minst sagt väldigt exalterad över att han fått nobelpriset. och sedan vill hon att jag ska översätta en av hennes dikter till svenska.......och imorgon klockan halv sju på morgonen vill hon att jag ska hjälpa hennes att bära ner deras HARPA för alla jävla trappor och sedan ut till vägen där någon ska komma och hämta upp den.
snäll som jag är kunde jag inte säga nej. jaha det här blir ju några roliga sista timmar i berlin.
pusshej.
på söndag klockan 14.15 är jag i sverige
MSK*
bara jag som får en oerhörd dödsångest av det här klippet? bara jag som inte kan tänka mig en värld utan honom?
*min stora kärlek
dag 10
har frekvent börja säga danke schön, tschüss, wiedersehen.
idag var det två tjejer som började prata med mig på u-bahnen. det första dom sa var "you are very beautiful!" klart man fortsatte snacka liksom........jag vet inte hur det är med er men jag tar komplimanger från tjejer på mycket större allvar än om dom kommer från killar.....(ni vet dom är så konstiga killar.)
snart ska jag gå till np och handla frukost. hoppas jag har större tur idag. senast jag var där skulle jag köpa ost, valde ut en enbart för att det var en norsk flagga på förpackningen, jaha den smakade svett?
här är skor jag köpt:
tänkte visa mer men orkar inte. hejhej.
just nu:
äter.
tidigare idag fikade vi på fleury men jag orkade inte hela min macka så tog med den i en påse. herregud, dör goda mackdöden just nu. getost, äppel och ingefäramarmelad. asså gott eller?
att tanka positiva tankar
"Jag är så trött på mina känslostormar (men visst älskar man dem lite ändå). Det här med att dagligen få några örfilar av sig själv. Att gå från ena stunden så harmonisk. Till nästa en panik av sådant slag att händerna skakar. För att sedan bli så arg att man på riktigt kan vilja börja med denna vidriga syssla som kallas för att hämnas. Och sen bli så ledsen, så ledsen att man tar sig för bröstet av hjärtesorg. Känna besvikelse över att allt blivit som det blivit. Den besvikelsen. Men sedan hoppet också om att någon gång känna sann lycka som är hållbar i mer än några timmar. Nästa stund bli pirrig över livet, allt det har att erbjuda och allt man redan fått. Känna glädje. Ny örfil och plötsligt känner man tomhet sen snabbt igen ny smäll så kommer lycka över det alldeles enkla i nuet. Och så tillbaka till harmoni..."
just nu är jag pirrig över livet. pratade med sacha och imorgon ska vi gå på marknaden vid mauerpark och sedan ska jag få komma på hennes yogaklass. innan det låg jag apatisk i sängen och strax innan det började jag gråta när jag sminkade mig och innan det kände jag mig glad över att jag skulle ut och dricka drinkar och innan det var det bara livet alltså och innan det och innan det och innan det.............karusellen kommer aldrig sluta åka.
puss.